Skillnad mellan versioner av "Vatten"
(Lsyout) |
(La in tappade ord) |
||
| Rad 69: | Rad 69: | ||
==Vattenprofiler efter ort== | ==Vattenprofiler efter ort== | ||
Värdena kan givetvis variera några mg upp eller ner. | Värdena kan givetvis variera några mg upp eller ner. | ||
| − | Många av dessa värden är uppdaterade från [[Bryggare|bryggare]], se [http://shbf.se/bryggaren/viewtopic.php?f=5&t=9225&p=43283&hilit=vatten+profiler#p43283 om samlade vattenprofiler] | + | Många av dessa värden är uppdaterade från [[Bryggare|bryggare]], se [http://shbf.se/bryggaren/viewtopic.php?f=5&t=9225&p=43283&hilit=vatten+profiler#p43283 forumets tråd om samlade vattenprofiler] |
===Blekinge=== | ===Blekinge=== | ||
Versionen från 9 november 2014 kl. 14.23
Vatten består av två väteatomer och en syreatom och har den kemiska formeln H2O.
Vatten utgör ofta mellan 90 och 97% av innehållet i öl. Detta avspeglar sig i ölets smak och karaktär. Vatten kan ha olika hårdhet. En del öl som bryggs på ett mjukt vatten får en mjuk karaktär medan andra öl som bryggs på ett hårt, mineralrikt vatten blir saltare och strävare i smaken.
Vattnets mineralinnehåll var anledningen till att många öltyper
uppstod på olika platser runt om i Europa. Det öl man bryggde på en
plats blev inte alls bra på en annan när man försökte kopiera
det. Detta berodde på att man hade ett helt annat vatten.
Idag kan man designa sitt bryggvatten så att det passar ens behov. Det viktigaste är att man får rätt pH i mäsken med de maltsorter man använder. Detta kan man göra med tillsatser av kalciumkarbonat i mäsken eller natriumbikarbonat i bryggvattnet för att höja pH. För att sänka pH så ser man till att ha mindre koncentration av karbonater och tillräckligt med kalcium i sitt vatten. Man kan också tillsätta en syra, till exempel mjölksyra.
Mörk, rostad malt sänker pH i mäsken mer än ljus malt. Ibland blir pH-sänkningen för stor vid bryggning av till exempel stout eller porter, då måste man höja pH genom att tillsätta karbonater. Detta göres bäst med natriumbikarbonat till bryggvattnet eller kalciumkarbonat direkt i mäsken. Kalciumkarbonat måste tillsättas till en sur miljö för att gå i lösning, därför blandar man i detta i mäsken.
Skall man brygga ett ljust öl med ett karbonatrikt vatten får man inte den pH-sänkning som erfordras utan måste ta till till exemepel mjölksyra eller reducera karbonatinnehållet. Skåne, Uppsalaslätten, Enköping, och Östersund är exempel på platser där vattnet ofta har ett högt karbonatinnehåll.
Innehåll
Viktiga joner
Vatten finns med många olika jonsammansättningar beroende på dess källa. De viktigaste jonerna vid ölbryggning är kalcium, natrium, magnesium, sulfat, klorid och karbonat.
- Kalcium hjälper till att sänka mäskens pH vilket kan vara bra om man brygger på endast ljus malt.
- Natrium förstärker ölets sötma men tillsammans med sulfatjoner kan den ge kärv smak. Om vattnet har mycket sulfatjoner så skall natriuminnehållet hållas lågt.
- Magnesium är bra som jästnäring men kan i högre doser ge ett astringent och kärvt öl.
- Sulfat i högre koncentrationer ger ett krispigt och torrt öl som accentuerar humlebeskan.
- Klorid ger ölet kropp, fyllighet och en mjuk sötma.
- Karbonat höjer mäskens pH vilket är bra om stora mängder rostad malt används.
De viktigaste salterna
- kalciumklorid CaCl2 (Stabil form CaCl2 6H2O)
- kalciumkarbonat - CaCO3
- kalciumsulfat
- natriumklorid - NaCl
Vattenprofiler
Ett bra sätt att ta reda på vilket vatten man arbetar med är att titta på sitt kommunala vattenbolags hemsida. Här hittar man oftast i alla fall information om huruvida vattnet är hårt eller mjukt på ens ort. Har man tur kan information om de lokala vattenprofilerna stå här men oftast får man skicka ett mail till vattenbolaget för att få denna informationen vilket man antingen får svar på värdena eller så kan man få en vattenrapport. Ifall man får en vattenrapport finns det mer information om hur man avläser en sådan och konverterar värdena från ppm och liknande i How to Brew Kap. 15
Vattenprofiler efter ort
Värdena kan givetvis variera några mg upp eller ner. Många av dessa värden är uppdaterade från bryggare, se forumets tråd om samlade vattenprofiler
Blekinge
Sölvesborg Prov taget 2014-05-12.
| Ca: | 84 mg/l |
| Mg: | 4,5 mg/l |
| Na: | 21 mg/l |
| SO4: | 43 mg/l |
| Cl: | 42 mg/l |
| HCO3: | 200 mg/l |
| pH: | 7,7 |
Borås
Sjöbo Vattenverk (Centrum) [1]
| Ca: | 14 mg/l |
| Mg: | 1,5 mg/l |
| Na: | 21 mg/l |
| SO4: | 7,0 mg/l |
| Cl: | 22 mg/l |
| HCO3: | 57 mg/l |
| pH: | 8,2 |
Gnesta
Gnesta vattenverk 2014-03-25
| Ca: | 0,1 mg/l |
| Mg: | <0,1 mg/l |
| Na: | 150 mg/l |
| SO4: | 56 mg/l |
| Cl: | 89 mg/l |
| HCO3: | 170 mg/l |
| pH: | 8,4 |
Gävle
| Ca: | 55 mg/l |
| Mg: | 4,4 mg/l |
| Na: | 26 mg/l |
| SO4: | 23 mg/l |
| Cl: | 36 mg/l |
| HCO3: | 180 mg/l |
| pH: | 8,2 |
Göteborg
| Ca: | 18 mg/l |
| Mg: | 1,5 mg/l |
| Na: | 22 mg/l |
| SO4: | 23 mg/l |
| Cl: | 14 mg/l |
| HCO3: | 60 mg/l |
| pH: | 8,0 |
| Ca: | 22 mg/l |
| Mg: | 1,60 mg/l |
| Na: | 14 mg/l |
| SO4: | 27 mg/l |
| Cl: | 8 mg/l |
| HCO3: | 58 mg/l |
| pH: | 8,0 |
| Ca: | 5,4 mg/l |
| Mg: | 1,2 mg/l |
| Na: | 36 mg/l |
| SO4: | 6,5 mg/l |
| Cl: | 25 mg/l |
| HCO3: | 66 mg/l |
| pH: | 8,1 |
Karlstad
Hynboholm Vattenverk (Skåre, Hynboholm och Gravaområdet) Hynboholm och Gravaområdet
| Ca: | 14 mg/l |
| Mg: | 6,1 mg/l |
| Na: | 40 mg/l |
| SO4: | 9,8 mg/l |
| Cl: | 12 mg/l |
| HCO3: | 130 mg/l |
| pH: | 8,3 |
Karlskoga
| Ca: | 19 mg/l |
| Mg: | 4,3 mg/l |
| Na: | 8,5 mg/l |
| SO4: | 5,7 mg/l |
| Cl: | 7,9 mg/l |
| HCO3: | 79 mg/l |
| pH: | 8,2 |
Lidköping
Götene, 2014-04-03
| Ca: | 21 mg/l |
| Mg: | 5 mg/l |
| Na: | 15 mg/l |
| SO4: | 20 mg/l |
| Cl: | 11 mg/l |
| HCO3: | 79 mg/l |
| pH: | 8,1 |
Linköping, Centralt
Vattnet som blir dricksvatten kommer från två ytvattentäkter, Berggårdens vattenverk (Stångån] och Råberga vattenverk (Motala ström). Nedanstående värden är ett medel av dessa två källor.
| Ca: | 19 mg/l |
| Mg: | 3 mg/l |
| Na: | 12 mg/l |
| SO4: | 27 mg/l |
| Cl: | 0,1 mg/l |
| HCO3: | 45 mg/l |
| pH: | 8,4 |
Norrköping, Centralt
Dricksvatten i Norrköpings centralort kommer från ytvatten. Det är inte något grundvatten utan kommer närmare bestämt från sjön Glan.
| Ca: | 36 mg/l |
| Mg: | 3 mg/l |
| Na: | 10 mg/l |
| SO4: | 41 mg/l |
| Cl: | 12 mg/l |
| HCO3: | 65 mg/l |
Stockholm
Stockholm Vatten. Vattnet hämtas ur Mälaren och renas vid Norsborgs, Lovö vattenverk och Norrvattens Görvälnverk. Stockholm vatten
Norsborg
| Ca: | 32 mg/l |
| Mg: | 3,8 mg/l |
| Na: | 11 mg/l |
| SO4: | 36 mg/l |
| Cl: | 13 mg/l |
| HCO3: | 49 mg/l |
| pH: | 8,5 |
Lovö
| Ca: | 32 mg/l |
| Mg: | 4,4 mg/l |
| Na: | 12 mg/l |
| SO4: | 15 mg/l |
| Cl: | 15 mg/l |
| HCO3: | 71 mg/l |
| pH: | 8,5 |
Norrvattens Görvälnverk, Norrvatten
| Ca: | 34 mg/l |
| Mg: | 4 mg/l |
| Na: | 11 mg/l |
| SO4: | 45 mg/l |
| Cl: | 15 mg/l |
| HCO3: | 74 mg/l |
| pH: | 8,3 |
Sölvesborg
| Ca: | 84 mg/l |
| Mg: | 4,5 mg/l |
| Na: | 21 mg/l |
| SO4: | 43 mg/l |
| Cl: | 42 mg/l |
| HCO3: | 200 mg/l |
| pH: | 7,7 |
Växjö
Hovmantorps Växjö Vatten
| Ca: | 4,1 mg/l |
| Mg: | 1,0 mg/l |
| Na: | 30 mg/l |
| SO4: | 6,4 mg/l |
| Cl: | 19 mg/l |
| HCO3: | 52 mg/l |
| pH: | 8,1 |
Östersund
Kommunalt Dricksvatten i Östersund, från Storsjön, den 1:a November 2011.
| Ca: | 19 mg/l |
| Mg: | 0,73 mg/l |
| Na: | 1,8 mg/l |
| SO4: | 2,8 mg/l |
| Cl: | 2,6 mg/l |
| HCO3: | 54 mg/l |
| pH: | 8,6 |
Örebro
Produktionen i Skråmsta baseras på konstgjort grundvatten som skapas genom infiltration av vatten från Svartån. De övriga mindre vattenverken Glanshammar, Närkes Kil, Kilsmo och Flåten/Järle är grundvattenverk. /Vattenverket Skråmsta
| Ca: | 22 mg/l |
| Mg: | 2,3 mg/l |
| Na: | 6,8 mg/l |
| SO4: | 11 mg/l |
| Cl: | 20 mg/l |
| HCO3: | 52 mg/l |
| pH: | 7,9 |
| Ca: | 43 mg/l |
| Mg: | 12,5 mg/l |
| Na: | 7,5 mg/l |
| SO4: | 16 mg/l |
| Cl: | 16 mg/l |
| HCO3: | 90 mg/l |
| pH: | 8,2 |
Följ denna mall.
pH: XX
Ca: XX mg/l
Mg: XX mg/l
Na: XX mg/l
SO4: XX mg/l
Cl: XX mg/l
HCO3: XX mg/l
Ämnen
pH: logaritmiskt mått på surhet
Ca: Kalcium
Mg: Magnesium
Na: Natrium
SO4: Sulfat
Cl: Klorid
HCO3: Alkalinitet
