Skillnad mellan versioner av "Motströmskylare"

Från BryggarWiki
Hoppa till: navigering, sök
m (Korrigerade att vört angivits dubbelt avseende vad som strömmar i en plattvärmeväxlare.)
 
Rad 1: Rad 1:
 
{{utrustning}}
 
{{utrustning}}
 
{{kylning}}
 
{{kylning}}
En motströmskylare bygger på principen att den varma vörten rinner i motsatt riktning mot det kalla kylvattnet i en värmeväxlare. Detta är den metod som ger mes effektivt utnyttjande av kylvattnet. I en oändligt lång motströmmskylare så är temperaturen i de bägge ändarna lika, dvs kylvattnets inloppstemperatur är samma som vörtens utloppstemperatur och vice versa.  
+
En motströmskylare bygger på principen att den varma vörten rinner i motsatt riktning mot det kalla kylvattnet i en [[Värmeväxlare|värmeväxlare]]. Detta är den metod som ger mes effektivt utnyttjande av kylvattnet. I en oändligt lång motströmmskylare så är temperaturen i de bägge ändarna lika, dvs kylvattnets inloppstemperatur är samma som vörtens utloppstemperatur och vice versa.  
  
Motströmskylare förekommer i huvudsak i två varianter: Antingen som rör-i-rör eller som plattvärmeväxlare. Rör-i-rör innebär att man har ett innre rör, vanligtvis i koppar där man normalt låter vörten rinna och ett rör, eller en slang, utanpå där kylvattnet rinner. En plattvärmeväxlare har ett flertal plattor, där vartannat utrymme har ett flöde av [[Vört|vört]] och vartannat med [[Vört|vört]]. Den viktigaste skillnaden är att plattvärmeväxlaren är mer kompakt. Det som spelar mest roll för kylningen är materialvalet och ytans storlek i gränsskiktet mellan vörten och kylvattnet.
+
Motströmskylare förekommer i huvudsak i två varianter: Antingen som rör-i-rör eller som [[Plattvärmeväxlare|plattvärmeväxlare]]. Rör-i-rör innebär att man har ett innre rör, vanligtvis i koppar där man normalt låter vörten rinna och ett rör, eller en slang, utanpå där kylvattnet rinner. En [[Plattvärmeväxlare|plattvärmeväxlare]] har ett flertal plattor, där vartannat utrymme har ett flöde av [[Vört|vört]] och vartannat med kylvatten. Den viktigaste skillnaden är att plattvärmeväxlaren är mer kompakt. Det som spelar mest roll för kylningen är materialvalet och ytans storlek i gränsskiktet mellan vörten och kylvattnet.
  
En motströmskylare kan användas för att ta vörten direkt från kokärlet direkt till jäskärlet i samma operation som kylningen. Nackdelen med det är att man då får med kalldruven.
+
En motströmskylare kan användas för att ta vörten direkt från kokärlet direkt till [[Jäskärlet|jäskärlet]] i samma operation som kylningen. Nackdelen med det är att man då får med [[Kalldruven|kalldruven]].

Nuvarande version från 3 januari 2019 kl. 22.25

Utrustning
Mäskkärl
Lakkärl
Kokkärl
Jäskärl
Kylare
Hävert
Hydrometer
Refraktometer
Termometer
Fat
Flaska
E-kolv
Leverantörer av utrustning
Kylning
Översikt om kylning
Doppkylare
Motströmskylare
No Chill
Plattvärmeväxlare

En motströmskylare bygger på principen att den varma vörten rinner i motsatt riktning mot det kalla kylvattnet i en värmeväxlare. Detta är den metod som ger mes effektivt utnyttjande av kylvattnet. I en oändligt lång motströmmskylare så är temperaturen i de bägge ändarna lika, dvs kylvattnets inloppstemperatur är samma som vörtens utloppstemperatur och vice versa.

Motströmskylare förekommer i huvudsak i två varianter: Antingen som rör-i-rör eller som plattvärmeväxlare. Rör-i-rör innebär att man har ett innre rör, vanligtvis i koppar där man normalt låter vörten rinna och ett rör, eller en slang, utanpå där kylvattnet rinner. En plattvärmeväxlare har ett flertal plattor, där vartannat utrymme har ett flöde av vört och vartannat med kylvatten. Den viktigaste skillnaden är att plattvärmeväxlaren är mer kompakt. Det som spelar mest roll för kylningen är materialvalet och ytans storlek i gränsskiktet mellan vörten och kylvattnet.

En motströmskylare kan användas för att ta vörten direkt från kokärlet direkt till jäskärlet i samma operation som kylningen. Nackdelen med det är att man då får med kalldruven.