Skillnad mellan versioner av "Diacetyl"
Bee (Diskussion | bidrag) (→Diacetyl) |
|||
Rad 3: | Rad 3: | ||
'''Diacetyl''' ([http://en.wikipedia.org/wiki/Systematic_name IUPAC systematic name:] butanedione eller 2,3-butanedione) är en starkt aromatisk förening som bildas vid [[jäsning|jäsningen]], men som sedan oftast reduceras bort igen. | '''Diacetyl''' ([http://en.wikipedia.org/wiki/Systematic_name IUPAC systematic name:] butanedione eller 2,3-butanedione) är en starkt aromatisk förening som bildas vid [[jäsning|jäsningen]], men som sedan oftast reduceras bort igen. | ||
− | Diacetyl uppstår naturligt vid [[jäsning]]. Vissa [[jäst|jäststammar]] producerar mer Diacetyl än andra. Vid låga nivåer kan det bidra positivt till smaken i vissa öl och förstärka intrycket av [[Maltighet|maltighet]]. Måttliga mängder ger en karaktär av smörkola typisk för till exempel [[tjeckisk pilsner]]. I mycket stora mängder fås en karaktär som påminner om härsket smör eller sur/rutten grädde. Riktigt stora mängder beror normalt på bakterieinfektion. | + | Diacetyl uppstår naturligt vid [[jäsning]]. Vissa [[jäst|jäststammar]] producerar mer Diacetyl än andra. Vid låga nivåer kan det bidra positivt till smaken i vissa öl och förstärka intrycket av [[Maltighet|maltighet]]. Måttliga mängder ger en karaktär av smörkola eller smörarom, (biopopcorn), typisk för till exempel [[tjeckisk pilsner]]. I mycket stora mängder fås en karaktär som påminner om härsket smör eller sur/rutten grädde. Riktigt stora mängder beror normalt på bakterieinfektion. |
==[[Diacetylrast|Diacetylrast]]== | ==[[Diacetylrast|Diacetylrast]]== |
Versionen från 14 februari 2017 kl. 23.08
Diacetyl
Diacetyl (IUPAC systematic name: butanedione eller 2,3-butanedione) är en starkt aromatisk förening som bildas vid jäsningen, men som sedan oftast reduceras bort igen.
Diacetyl uppstår naturligt vid jäsning. Vissa jäststammar producerar mer Diacetyl än andra. Vid låga nivåer kan det bidra positivt till smaken i vissa öl och förstärka intrycket av maltighet. Måttliga mängder ger en karaktär av smörkola eller smörarom, (biopopcorn), typisk för till exempel tjeckisk pilsner. I mycket stora mängder fås en karaktär som påminner om härsket smör eller sur/rutten grädde. Riktigt stora mängder beror normalt på bakterieinfektion.
Diacetylrast
Om temperaturen höjs i slutet av jäsningen till runt 20 grader under några dagar, kan man bli av med diacetylen. Jästen konsumerar då diacetylen, i brist på socker.
Kemisk formel
C4H6O2
Diacetylbekämpning
Följande åtgärder anger Peter Orest (på SHBF-s webbsidor) som möjliga om man vill bekämpa Diacetyl i sin öl
- Optimal jäsningstemperatur för den aktuella jästen.
- Tillräcklig primärjäsning.
- Tillräcklig stamvörtstyrka.
- Ej för stor mängd kvävefattig råfrukt.
- Stor giva frisk jäst.
- Återanvänd inte jästen för många gånger.
- Lämpligt jästpropageringsmedium.
- Ordentlig syresättning av vörten.
- Kröjsning.
- Diacetylrast.
- Sträng hygien.
Externa länkar
Engelskspråkiga Wikipedia om diacetyl
Beerme.com om Diacetyl - bra beskrivande bild
How To Brew - John Palmer Yeast Starter and Diacetyl Rests