2010 års öltypsdefinitioner

Nu finns 2010 års öltypsdefinitioner klara. Alla medlemmar får dem med Hembryggaren nummer 1 men alla kan redan nu läsa dem här på webben.

2009 års öltypsdefinitioner

Nu finns 2009 års öltypsdefinitioner klara. Alla medlemmar får dem med Hembryggaren nummer 4. Nedan sammanfattas de gjorda ändringarna.

Porter/stout special - milk/sweet stout har brutits ur och fått egna definitioner under huvudklass 7.
Rököl, typ Bamberg - skrivits om/förtydligats.
Rökbock - ny underklass.
Övrig rököl - ny underklass.
Trä och fatlagrade öl - ny underklass.
Hela huvudklass 9, belgiska öl - har omarbetats och heter numera belgisk och fransk ale.
Ny huvudklass - Syrliga öl

2009-års öltypsdefinition (pdf)

Förändringar från 2007 till 2008 års öltypsdefinitioner

Uppdatering av vissa arketyper. Warsteiner, Bishops Finger och Brooklyn Brown Ale har utgått som exempel. Samuel Adams Black Lager och Adnams The Bitter har tillkommit.

Vi vill även passa på att påminna om att vid inklassningen tävlingsbidrag till SHBFs tävlingar är det ett absolut krav att OG och alkoholhalten håller sig innanför gränserna som beskrivs i föreningens öltypsdefinitioner för att få tävla. Vid för hög OG eller vol% kommer ölen att flyttas till lämplig klass.

Förändringar från 2006 till 2007 års öltypsdefinitioner

Under de senaste åren har antalet tävlande brygder i SM glädjande nog ökat stadigt. Dock har inte alla huvudklasser ökat lika mycket. Antalet tävlingsbidrag i de olika huvudklasserna har blivit mer och mer ojämt fördelade. Domarkommitténs abete med öltypsdefinitionerna har därför under hösten främst inriktat sig på att granska huvudklasserna i avsikt att skapa bättre logik och balans mellan dessa. Detta är en utveckling som respons på hur SHBF:s hembryggare brygger och tävlar med sina brygder. Som ett resultat av detta har vi delat upp huvudklassen Pale ale i två nya huvudklasser: Light Pale Ale och Strong Pale Ale. Vi har även flyttat en hel del underklasser till nya huvudklasser och dessutom samlat alla belgiska ale i en ny huvudklass. Detta arbete har resulterat i att antalet huvudklasser ökat från åtta till tio stycken.

En annan anledning till utvecklingen av SHBF:s öltypsdfefinitioner är då kommersiella produkter blir populära och därigenom får genomslag hos hembryggarna. Ett exempel på detta är den nya underklassen Modern Mörk Lager. Många hembryggare har önskat sig en sådan underklass då den öltypen hittills inte har passat in på någon av dagens öltypsdefinitioner.. I linje med de övriga moderna underklasserna, Modern Svensk Lager (som från och med i år heter Modern Ljus Lager) och Modern Stout/Porter, inför vi därför även underklassen Modern Mörk Lager.

Förändringar från 2005 till 2006 års öltypsdefinitioner

Domarkommittén har i år koncentrerat sig på fyra huvudområden.

1. Hela Porter och stout klassen har skrivits om. Det har vi fått fantastisk hjälp med av domarna i Göteborg. Tillsammans har vi tagit ett helhetsgrepp om klassen och omarbetat den ganska radikalt vilket, tycker vi, lett till tydligare klassindelningar som både speglar de traditionella brygderna samt även moderna portrar och stouts. Det har lett till att vi numera har ett flertal olika portrar men också till att extra foreign stout tillkommit samt att Imperial stout numera inte har någon övre OG och alkoholgräns. Foreign stout heter numera Extra stout. Baltiska och andra starka porters har nu fått ett hem i den efterlänktade klassen Imperial porter.
2. Färgnomenklaturen och EBC värdena har gåtts igenom och vi har sett till att det råder samstämmighet mellan EBCvärden och färgbeskrivning, vilket inte riktig varit fallet tidigare.
   • EBC 3 - 6 Ljust halmgul
   • EBC 7 - 10 Halmgul
   • EBC 11 - 15 Gyllengul
   • EBC 15 - 25 Bärnstensfärgad
   • EBC 25 - 35 Kopparfärgad
   • EBC 35 - 45 Mörkt kopparfärgad / Ljusbrun
   • EBC 45 - 60 Rödbrun / Brun
   • EBC 60 - 80 Mörktrödbrun / Mörkbrun
   • EBC 80 - 100 Rödsvart / Brunsvart
   • EBC 100+ Svart
   Det har genom åren förekommit alltför många olika benämningar på färg något vi nu tagit ett grepp om med ovanstående färgskala och nomenklatur. I intervallen mellan 45-100 har vi valt att ha två färgbeskrivningar. Prefixet röd är då tillagt i de öltyper där karamellmalt eller tex rostat korn bidrar till öltypens rödtonade färg. Ett exempel är mörk lager där svartzbier beskrivs som mörkbrun till brunsvart medans munchener dunkel som mörkt kopparfärgad till mörkt rödbrun trots att de bägge befinner sig i intervallet mellan 70-80 EBC. Vi har också gjort en del smärre korrigeringar i EBC värdena för flera öltyper. Som ex. kan nämnas Amerikansk pale ale som numera får vara så mörk som 30. Ett annat ex. är ESB som vi släppt upp till 40 vilket stämmer bättre med verkligheten.
3. Gränserna för OG för de olika starka, svaga, ljusa och mörka belgisk ales har justerats i syfte att undvika glapp mellan de olika sorterna. Vidare har vi slopat de övre gränserna på flera öltyper i klass 7 där de ej varit motiverade samt tagit bort samtliga gränser för frukt och grönsaksöl samt kryddöl i klass 8.
4. Avslutningsvis så har vi också försökt ta tag i mera hjälp till bryggarna i form av tydligare tips i vissa definitioner. En del saker har tidigare varit otydligt tex. I deffen för modern svensk lager har tidigare beskrivit både välhumlade och maltigare produkter det är nu tydligare gjort att det är välhumlade produkter som menas med Hell som arketyp. Ett annat ex. är att vi för flera öltyper i klass 7 och 8 skrivit in om de eventuellt kan tjäna på att lagras eller ej. Motsatsen gäller vissa svaga öl där vi nu tydligt tipsar om dom tjänar på att vara färska.

Vi vill även passa på att påminna om att vid inklassningen tävlingsbidrag till SHBFs tävlingar är det ett absolut krav att OG och alkoholhalten håller sig innanför gränserna som beskrivs i föreningens öltypsdefinitioner för att få tävla. Vid för hög OG eller vol% kommer ölen att flyttas till lämplig klass.