Hur mäskar och lakar man 500l batcher?

[jonvox]

Hur går det till när man mäskar och lakar 500l batcher?

Jag brygger bara 20l batcher i Braumeister och har oftast inga problem med att bädden sätter igen. Men vad jag förstår är det inte helt ovanlgt. Att laka en bädd på 100kg malt borde kunna strula ordentligt.

Vad anväder man för kärl vid mäskning/lakning? Använder man samma eller två separata? Faskbotten eller andra lösningar?

Hur lagrar man så mycket som hembryggare? 19-litersfat för 1000kr styck eller större fat som är billigare per liter?

Jag har inga planer på att göra en så stor sats men är ändå intresserad av hur det går till.

[Punisher]

I en sådan satsreaktor kör man nog med en motoriserad paddel mitt i vörtpannan så att malten inte sätter igen någonstans. Falskbotten lär vara standard. En vörtpanna för mäskande och lakning, sedan en vörtpanna för humlekokning. För jäsningen kör man nog på trycksatta koniska jäskar av rostfritt stål.

Jag tror att man har gigantska tankar för lagringen av sådan öl, samt kylrum.

[Jonas]

Mitt första bryggverk 1999 var på 600 liter, vi använde en 900 liters rostfri mjölktank med falskbotten för mäskning/lakning. Det gick utmärkt att blanda mäsken med ett manuellt mäskroder (paddel), om det mot förmodan satte igen fick vi skära lakbädden men det hände nästan aldrig. Lakvattnet hälldes försiktigt över lakbädden med hjälp av hinkar. Vi lakade ur i separata kärl och pumpade tillbaka vörten i pannan för att koka med hjälp av arméns lågtryckspanna (ånga). Jäsningen/lagringen skedde i 600 liters mjölktankar med inbyggd kyla med hjälp av kompressor, inget kylrum alltså. Sen tappade vi upp på Corneliusfat för konsumtion. En 900-literstank och tre 600 med kyla kostade 17 000:- har jag för mig, Corneliusfaten kostade begagnade 340:- på Humlegården men jag köpte också ett gäng begagnade för 120:-/styck av en privatperson. Vissa saker var faktiskt bättre förr...

[Punisher]

Jonas: Det där låter jättespännande. Kan du inte berätta mer?

[Fredrik Nivert]

Falskbotten/silplåtar med slitsar istället för hål är det som gäller. 99% av alla kommersiella silplåtar jag sett har slitsar istället för hål. Det minskar betydligt risken för att det hamnar ett maltkorn i varje hål, för då blir det stopp! I slitsar kan inte maltkornen sätta igen på samma sätt.

Sen, precis som Punisher skriver brukar det också sitta "knivar" som roterar och skär i lakbädden, så den håller sig fluffig och fin.
/Fredrik Nivert, Göteborg

[Hellstomper]

Ligger maltbädden över en större yta behöver man inte bry sig om att det är några hundra kilo mäsk som ligger där.

Större bryggerier använder sig av sk. dubbla bryggverk. Det innebär en mäskpanna, ett silkar och en vörtpanna. Silkaret är dimensionerat så att det är mycket bredare och lägre än övriga pannor och kar. Maltbädden sprider sig då över en större area och trots att man sitter med 25 000l i pannan kanske maltbädden bara är 25cm hög. Googla på Darcy's Law. Utöver det används vanligen sexvalskrossar som tillsammans med vattenkonditionerad malt eller rent av våtkrossning krossar så mycket av kornet som möjligt men är skonsamt mot skalet som underlättar vid avsilningen. Dessutom används ett rörverk med knivar som skär igenom maltbädden så att vätskan hela tiden har en enkel väg att rinna. Knivverket kan växlas om till att skotta ut draven (maltresterna) genom en lucka i botten så bryggaren slipper skotta ut många ton drav per dygn. Åh, visstja. Utmäskningstemperaturen är oftast l 76-78 grader. Då blir viskositeten lägre och vörten rinner lättare igenom.

Ett enkelt bryggverk består av kombinerat mäskkar och vörtpanna och används av nästan samtliga svenska småbryggerier. Nackdelen med sådana bryggverk är att det tar mycket längre tid. Ett modernt bryggverk kan bestå av två mäskpannor, ett silkar eller mäskfilter och förlöpstankar. Samt virvelkar såklart. Varje del har en specifik uppgift. Så fort en behållare är klar med sin uppgift i processen skickas produkten vidare till nästa steg och fylls så snabbt som möjligt på. Med god planering i ett sådant brygghus kan man komma upp i 14 brygg per dygn, även om det är 50 000 liter som åker in i jästank vid varje brygg.

Det känns lite småsurt att tänka på det när man kan stå i åtta-tio timmar med ett brygg på 50l

[grungejesus]

Jag funderar lite på vilken lakhastighet man har. Hembryggarstandarden med en liter i minuten kan ju inte direkt funka...

[bersabira]

Optimal lakhastigheten beror på vilken bottenyta man har.
Jag har haft rekommendationer på antal liter per kvadratdm och postat det i humle eller SHBF forumet, men hittade det inte nu med en snabbsökning.
Men om du tar 10ggr större bottenyta än ett normalt 20l bryggverk så borde du kunna köra med 10l per minut.
typ....

/Kjell

[grungejesus]

Falskbotten/silplåtar med slitsar istället för hål är det som gäller. 99% av alla kommersiella silplåtar jag sett har slitsar istället för hål. Det minskar betydligt risken för att det hamnar ett maltkorn i varje hål, för då blir det stopp! I slitsar kan inte maltkornen sätta igen på samma sätt.

Sen, precis som Punisher skriver brukar det också sitta "knivar" som roterar och skär i lakbädden, så den håller sig fluffig och fin.
/Fredrik Nivert, Göteborg

Jag har funderat på att göra plåtar med slitsar i. Hur smala slitsar bör man ha?

[Fredrik Almgren]

Är det inte dessutom så att slitsarna är "koniska"?



---
I am here: http://tapatalk.com/map.php?wwlm3z

[assistredo]

. Dessutom används ett rörverk med knivar som skär igenom maltbädden så att vätskan hela tiden har en enkel väg att rinna.

En sanning med modifikation. Syftet kan vara det motsatta - att vätskan inte hittar en alltför lätt väg att rinna - knivarna skär sönder eventuella kanaler som kan bildas och som resulterar i att vätskan rinner rakt igenom utan att laka ur.

Vad gäller falskbottnar i lite större bryggverk har jag också läst om sådana som består av ett galler av spända trådar (metall-d:o).

[Hellstomper]

En sanning med modifikation. Syftet kan vara det motsatta - att vätskan inte hittar en alltför lätt väg att rinna - knivarna skär sönder eventuella kanaler som kan bildas och som resulterar i att vätskan rinner rakt igenom utan att laka ur.

Vad gäller falskbottnar i lite större bryggverk har jag också läst om sådana som består av ett galler av spända trådar (metall-d:o).

Wedge wire, svensk översättning okänd.