Bryggning av en svart IPA (samtidigt som en Blonde) för ett par år sedan. Vi hade vid det laget grytor av olika storlekar 36l och 24l.
Snåla som vi var så lakades det ut ca 22 liter till 24l-kastrullen för den svarta IPAn...
Vi pluggade in båda våra induktionsplattor som stod på Patriks köksgolv och började sakta men säkert värma vörten. Som vi gjorde på den tiden då så körde vi första 30 min av uppkoket med lock på och lock av därefter för att snabbare komma till kok. Alla har olika saker att stå i både i köket och i badrummet och plötsligt hörs en röst från köket. "DET KOKAR ÖVER!"
Svarta IPAn kokar över och det är vört på köksgolvet samt på och under induktionsplattorna. Fort som fasen, av med plattorna och kittlarna. En snabb överblick visar att vi kan efter lite städande fortsätta med blonden utan problem men plattan med den svarta IPAn behöver torkas och rengöras lite extra. Vi sätter igång en spisplatta på max och ställer upp kitteln där.
Efter mycket om och med och lite torkande så bedömer vi att det är nog är möjligt att starta upp plattan igen och direkt går en propp och med det strömmen i köket! Goda råd var dyra. Ut med plattan igen, av med den fungerande och snabbt, leta fram en ny propp och we've got power! Igång med koket på blonden igen och tillbaka med svart IPAn på spisplattan. Tankar och teorier vädras och vi funderar på ifall det inte blivit nån generell överbelastning på just kökspropparna. Vi beslutar oss för att göra ett nytt test, nu med den strulande plattan inkopplad via förlängningskabel från vardagsrummet. Då belastar vi olika proppar.
Sagt och gjort... sen blir det svart i hela lägenheten... och det finns inga proppar kvar!
Inom en minut har Stefan dragit på sig skor och ytterkläder och begett sig till det lokala Coop och inte många minuter därefter var vi igång igen. Beslutet att inte använda plattan har nu tagits och vi kör den svarta IPAn på spisen tills blonden är klar. Med det gjort så börjar vi öppna induktionsplattan för att ta oss en titt inuti. Det verkar OK enligt oss men vi väljer att inte köra den mer för dagen, förutom ett test via badrummet där det finns jordfelsbrytare. Samma sak händer igen, proppen går. Nu var vi dock förberedda.
Till slut är blonden klar och vi flyttar över den svarta IPAn till den fungerande induktionsplattan och kör igång där. Det dröjer inte länge innan det kokar över igen! Fram en ett korkunderlägg och av med kitteln från plattan och torka fort. För säkerhets skull tas 3 liter vört ut och nu ska det vara lugnt. På med kitteln igen!
Nu händer ingenting. Plattan står på max och under en period på minst 20 minuter står vi som frågetecken och ser hur temperaturen i vörten dalar med mot 91-92 grader. Har vi haft sönder en platta till? Seriöst, hur illa ska det gå idag. Ska vi bara ta och hälla ut vörten och skita i det? Näe, en hembryggare ger inte upp!
Patrik föreslår att vi torkar lite under kitteln, det kan ju vara skit därunder. Sagt och gjort, kitteln lyfts och Patrik torkar med en handduk och tycker att det kändes lite skrovligt under den, så nåt skit är det. En stekspade tas fram och jag sätter mig på huk och gör sig redo för att skrapa då Patrik lyfter kitteln.
- Det är nåt iaf, säger jag och det säger plopp. På golvet ligger korkunderlägget som kitteln stod på för dryga halvtimmen sedan. Tydligen har den fastnat på något klet på undersidan vilket gjort att induktionshällen fått jobba som tusan, men utan direkt kontakt med kitteln. Kvarvarande bryggare i lägenheten sätter sig på golvet och bara gapskrattar, för man kan inte göra något annat. There is no crying in homebrewing.
Till slut blev det en bra öl som vi aldrig kan göra om. Vi gjorde om receptet till en BDIPA och tog hem Brons på SM i klass 11 med den 2012. Inget ont som inte har nåt gott med sig